När jag tänker på den ständiga resan genom livet När det alltid känns som höst Då vänder sej vinden sakta mot norr och blommorna dör Det faller regn i mina drömmar
Jag måste resa igen och leta efter tröst Jag måste leta igen efter ömhetens röst Jag måste resa igen till nästa höst Den ständiga resan till nästa höst När
Jag vandrar på den steniga vägen genom livet När det känns som jag bar på en sorg Då gömmer sej solen sakta i moln och ordet är adjö Snart faller snö i mina drömmar
Jag måste resa igen och leta efter tröst Jag måste leta igen efter ömhetens röst Jag måste resa igen till nästa höst Den ständiga resan till nästa höst När