Ge tröst i ett äckligt liv Få ett **** på ett ändlöst mörker Låt mig glömma en oundviklig död Låt mig flyga igenom långsamma dagar Ge mig hopp i en förstörd stad Dränk mina minnen, tankar och mål Röva bort mig från mig själv Ta bort alla minnen som skaver i mitt huvud Radera alla de snedsteg och misstag jag gjort För mig dit jag slipper detta lidande och denna ångest Till platsen jag skapat i mitt huvud Som egentligen saknar existens Byggt utav ångest, skapad av hat Vad tjänar det till att drömma När jag ändå vet att det bara är patetiskt önsketänkande? Låt mig få sväva bortom livets väggar Låt min tårar få stelna och min puls sluta slå Ta ifrån mig min löjliga önskan av att fortsätta andas Låt mig drömma mig bort i konstgjord sömn
Och snälla, låt mig aldrig vakna igen
Escaping reality is my reality
Give me comfort in a disgusting life Make a never-ending darkness end Let me forget an inevitable death Let me fly through slow days Give me hope in a destroyed city Drown my memories, thoughts and goals Steal me away from myself Erase all the memories that chafe inside my head Delete all the failures and mistakes I've made Take me where I don't have to feel this suffering and this anxiety To the place I created in my head Which doesn't really exist Build by angst, made by hate. What's the point of dreaming when I know it's really only pathetic wishful thinking? Let me float beyond the walls of life Let my tears become solid and let my pulse stop Take me away from my ridiculous wish of continued breathing Let me dream myself away in synthetic sleep. And please, let me never wake up again.