Vrid min kropp Och locka med en bön I glömskan sår du frön
Vi kan skratt högt tillsammans Så det ser ut som om Det obekväma kommer inifrån
Sov en stund Och tänk på vad vi sagt Det finns en plats för ömsesidig misstro
Vrid min kropp Och ljug för mig igen Sanningen tar vi sen
Spår… som leder långt in någonstans Rösten… från en gammal bekant Ilska… som helt obemärkt Lyder…under honom
Allt verkar flyta fint för dig - Det ser ut som att du klarat dig bra Du glänser av en otäck ignorans - Skönheten i dig ger en nästan skrämmande stimulans i MIG – för jag vill aldrig Se mig själv Falla för det här SÄG – vad har hänt, är du verkligen kvar än? – för i spegeln syns du ej...
Skrik och skratt Mitt vansinne består Nöjd med vad jag får
Med ett timglas gjort av is Sanden våt och hård Tiden går på halvfart
I brustna hjärtans sällskap Gråta högt i kör? Ingen kommer fråga varför
Spegeldans Ögon som ser åt dig Ser den värld du åtrår