Tekst och musik: Björn Afzelius "Romanan "Greven av Monte Cristo" gjorde ett outplånligt intryck på mej. Intrigen är lika klassisk som perfekt: Att från ett underläge komma tilbaka och segra. Den orättfärdigt behandlade får sin revanch. Texten kan användas av många - också av mej"
Mercédès, det är nitton år sedan jag slängdes i det fruktansvärda fängelset på klippön vid Marseille. Mercédès, i nitton år var min enda dröm att komma hem till dej.
Mercédès, jag dömdes ohörd, jag var oskyldig, jag kastades i kryptan utan varje saklig grund. Mercédès, jag bar ett hat, det fanns en hämnd att kräva ut från första stund.
Mercédès, jag hade gott om tid i fängelset att noga memorera varje enskild oförrätt. Mercédès, på tio år hinner man lära skilja mellan fel och rätt.
Mercédès, för nitton år sen var jag en yngling, jag var fattig, jag var kärleksfull, en mycket enkel man. Mercédès, nu är jag adlig, jag är gentleman, nu är jag elegant.
Mercédès, Mercédès.
Mercédès, en stormig natt blev jag förvexlad med en avliden och slängdes ut i havet i en säck. Mercédès, nu är jag rik, jag har mer pengar än nån annan männ'ska sett.
Mercédès, jag fann en kista, på en öde plats vid havet, i en grotta som man inte ser från land. Mercédès, det låg mer guld i denna kista än jag nånsin trodde fanns.
Mercédès, när jag blev rik sökte jag upp ditt hus, men modet svek, jag tordes inte knacka på din dörr. Mercédès, jag hade inte kraft att möta att du inte var som förr.
Mercédès, jag reste ut i världen, tittade på mänskorna och lärde nya språk och ny kultur. Mercédès, på nio år hade jag gjort allt det jag bara drömt förut.
Mercédès, Mercédès.
Mercédès, jag såg en trolös tid, det var enkelt att bli cyniker och mista varje hopp om mänskorna. Mercédès, jag blev förtvivlad när jag märkte vad som skett med vännerna.
Mercédès, min stora rikedom, min ställning, min förfining och min kunskap gav mej vänner överallt. Mercédès, bland vännerna fanns också dom som hade skytt mej när jag svalt. Mercédès, jag mötte kvinnor som i falskhet överträffar dom som en gång slängde mej i fängelse. Mercédès, jag kunde aldrig föreställa mej en sådan lågsinhet.
Mercédès, jag blev en hämnare, jag dräpte mina fiender och kvinnor tills jag vadade i blod. Mercédès, jag bär en låga i mitt bröst jag fruktar blir mitt eget hot.
Mercédès, Mercédès.
Mercédès, ett heligt hat kan ändå aldrig bli det enda elexiret för en född romatiker. Mercédès, jag byggde också upp en skimrande vision av kärleken.
Mercédès, jag balanserar på en knivsegg; Skall jag älska eller döda, skall jag smeka elle slå? Mercédès, du måste hjälpa mej och visa mej en annan väg att gå.
Mercédès, fram till den hemska dag jag fängslades så samlade jag minnen som man gör när man är fri. Mercédès, sen nitton år samlar jag glömska för att orka med mitt