mina skrik, likt ylande vindar som etsade i dina nátter omvandlar de dina drómmer till dess motpol
mina tårar, likt en ocean vans vågor dránker ditt miserable leende
mina tankar, miljoner eggar som karvar mitt namn i din kropp fór att alltid minna dig om mórkret jag ár
jag ár den fallna, den vackraste av alla ánglar han som alla hatar, men innerst inne avgudar
jag bár mina synder med stalthet ándock jag betalar i blod for de misstag de misstag jag aldrig kommer att ångra
och áven om jag faller ner i alkoholens bottenlósa hav skall jag skall vesa mig igen och bestiga det hógsta bergen de bergen, en som du sjálv faller från
och den dag mitt slákte krossar himmelens portar kommar jag in de extra poángen