När Som Jag Var På Mitt Adertonde år (Swedish traditional folksong)
När som jag var på mitt adertonde år, det var en vacker gosse som föll uti min håg. Den tänkte jag förevigt att få äga.
Men denna min tanke rätt snarelig försvann, det var en annan flicka som lades i hans famn. Den liknar han vid rosende blomma.
Nog än jag hållit fader och moder så kär, samt syskon och vänner, som älskat mig här, så går dock denna kärlek över alla.
Tack för att du varit min endaste tröst och tack för alla stunder jag vilat vid ditt bröst. I himmlen skall vi åter bli förenta.
When I was on my eighteenth year, there were a beautiful boy that I liked. Him I wanted to own forever. But this my thought was soon to disapear. There was anouther girl who was put into his arms. Her he likens to a rosy flower. Though I have treasured my father and mother dearly, aswell as siblings and friends who have loved me here, this love surpasses them all. Thank you for being my sole consolation and thank you for all the times I’ve rested on your chest. In heaven shall we be united again.