Du säger tiden kommer aldrig mer igen Vi sliter vägarna i jakt på sanningen Jag missar tåget, hamnar snett och tänker sen Och löven faller över Stockholm och mitt hem
Du säger: Jag ska aldrig lämna dig Du ska aldrig nånsin se mig gå Och om du ger din sorg till mig så kan jag bära den åt dig Tills du orkar se två desperados som alltid ville mer
Dom säger närhet är nånting som har ett sätt Som inte stämmer med fem varv runt jordklotet Men vad vet dom som aldrig vågat något nån gång Som gömmer ångest bakom murar och betong
Jag säger: Jag ska aldrig lämna dig Du ska aldrig nånsin se mig gå Och om du ger din sorg till mig så kan jag bära den åt dig Tills du orkar se två desperados som alltid ville mer
Du slåss mot väderkvarnar och jag står här bredvid Ooo, en Sancho Panza som ska ta varenda strid
Och säger: Jag ska aldrig lämna dig Du ska aldrig nånsin se mig gå Och om du ger din sorg till mig så kan jag bära den åt dig Tills du orkar se
Jag ska aldrig lämna dig Du ska aldrig nånsin se mig gå Och om du ger din sorg till mig så kan jag bära den åt dig Tills du orkar se två desperados som alltid ville mer Två desperados som alltid ville mer