Huldran
På enslig stig mot en skog så djup
där famlade jag fram i månens sken
Var är jag kommen, vart är mitt mål
Med själlös blick jag lägger mig till ro
Saknad och sorg det fyller mitt bröst
Uti dimman jag ständigt gå
Lytt är jag född utan endaste vän
Förnedrat och utstött blevo min lott
Men du kom till mig och dansa' med mig
Tog min famn och värmde mig ömt
Du sade att du voro min vän
Din hand smekte min kind
Vaknade till utav skogens liv
Myllan doftade fränt och rent
Vart tog du vägen, du fagraste mö?
Du skogens väsen, jag vet allt vem du är
Jag sågo dagar till skymning gå
Natten slukar allt den få
Ligger här uti fröjdens håv
och väntar på den ende jag kan få
Giv mig en gåva kär att vårda tills min död
Se mig nu utan svek - med kärlek
Huldran
(entity of Nordic mythology)
On a lonely path towards a forest deep
Where I fumble ahead in moonlight
Where am I, and what is my goal
With soulless gaze I lay to rest
Sorrow and regret fills my chest
Trough the fog I always walk
Disabled I was born without a single friend
Humiliated and rejected became my lot
But you came to me and danced with me
You embraced me and warmed me tenderly
You told me that you were my friend
Your hand caressed my cheek
I woke up by the forest sounds
The earth smelled rank and pure
Where did you go, the fairest of maids
You, entity of forest, I know who you are
I saw days turn to dusk
Night consumes all it can have
I am laying here in a net of desire
Waiting for the only one I can get
Give me now a lovely gift to take care of till I die
See me now without deceit - with love
Lyrics and music: Patrik Rimmerfors
© 2002 Fejd
Fejd еще тексты
Оценка текста
Статистика страницы на pesni.guru ▼
Просмотров сегодня: 2