Högst uppe bland snåren på hällens kalla stormiga topp Där en ilsken kärring i en kylig mörk grotta alltid bott
Följer smygande tass och springande fot En natt av lömska dåd
Själar svarta som sot Vandrar för nattligt blot
Hon röster förnimmat i träd och vind, viskan av furor, sången av lind
All vandra från denna vida bygd För att smaka kärringens häxbrygd Hon givit vit eld ur brunnen djup, kom hit nu främling ta dej en sup Själar vandra för nattligt blot, ett glömt mordiskt hot