I en svart tja?arn vid furors rot Hon stod tja?arad och ta?ackt av sot En giftig sugga, en ettrig mara Den vackraste skugga ur jordens djup Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes ska?ate Som hornkronor, som spindelns ben Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek
Hon ristade mitt ka?att, hon drack mitt blod En stekande klinga i hja?artats ka?att Jag blivit offrad till henne, denne Giftige mask som ga?ar allt da?att
Ormha?axan, hon drack mitt blod Ormha?axan, hon vid tja?arnen stod Ormha?axan, ta?ackt av sot Ormha?axan, vid furors rot
Ett svek ova?antat nu fa?allde mig Jag fa?all sargad och livla?as Allt var da?att utom en gnista blott I sja?alen dit uranden livet sa?att
Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes ska?ate Som hornkronor, som spindelns ben Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek
Mitt blod ner i tja?arnen rann, den svartare a?an svart da?a blev... Mitt blod ner i tja?arnen rann, den svartare a?an svart da?a blev...
I en svart tja?arn vid furors rot Hon stod tja?arad och ta?ackt av sot En giftig sugga, en ettrig mara Den vackraste skugga ur jordens djup
Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes ska?ate Som hornkronor, som spindelns ben Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek
Mitt blod ner i tja?arnen rann, den svartare a?an svart da?a blev... Translation in progress. Please wait...