Hon stod vid foten av en häll så mörk Målad, kalkad och kall Hon drog ett streck Med en ryckande arm Över himmelens rand Ner till hetaste djup
Hon stod på isens blåaste vidd Målad, kalkad och kall Hon ristade sitt tecken, sin runa Med en rykande hand Runt vattnes flöden en ring Havsbestar och ånga då steg
SOLSAGAN! SOLSAGAN!
Hon lyfte upp över sky och rymnd Målad kalkad och varm Ur klippors djup en låga då steg Ur hennes höfte, en storm av eld
SOLSAGAN! SOLSAGAN!
Hon lyfte upp över sky och rymnd Målad kalkad och varm Ur klippors djup en låga då steg Ur hennes höfte, en storm av eld
Ett ljus hon blev av lågans makt Ensam på rymdens tron I all sin prakt
Hon ristade sitt tecken, sin runa Med en ryckande hand Runt vattnes flöden en ring Havsbestar och ånga då steg
Englisch Translation:
[Tale of the Sun] She stood at the foot of a cliff so dark Painted, chalked and cold She drew a line With a tearing arm Over the edge of the skies Down to hottest depths
She stood at the most blue widths of the ice Painted, chalked and cold She carved her sign, her rune With a tearing arm A ring around the waters current Sea beasts and steam rose
She rose up above sky and space Painted, chalked and warm A flame ascended from the rocky depths From her hips, a firestorm
She rose up above sky and space Painted, chalked and warm A flame acended from the rocky depths From her hips, a firestorm She became light by the power of the flames Alone at the throne of space In all her glory
She carved her sign, her rune With a tearing arm A ring around the waters current Sea beasts and steam rose