Å då skar hon linnet itu Hon vill glömma, hon vill glömma Inte kan hon bära det nu Hon vill inte ha det kvar
Det var tänkt att visas för den som hon lovat, som hon lovat Han som aldrig kommer igen Den hon inte vill ha kvar Hon tar vad han har givit går ut i skymningen Det ska ned i svarta jorden och hon ser mot himmelen
En gång ska han gråta fast ingen orkar förlåta Vad var dom värda hans dyra ord De fick dö i den svarta jord En gång ska han fatta Hon grät men då ska hon skratta Då ska hon dansa på lätta ben med en annan i månens sken
Ingenting kan bli som förut Hon ska glömma, hon ska glömma Kärleken kan också ta slut Den kan dödas med ett svek
Å då skar hon linnet itu Hon vill glömma, hon vill glömma Inte kan hon bära det nu Hon vill inte ha det kvar
Och hon tar hans falska gåva går ut i skymmningen Där i jorden ska den sova och hon ser mot himmelen
En gång... En gång ska han gråta fast ingen orkar förlåta Vad var dom värda hans dyra ord De fick dö i den svarta jord En gång ska han fatta Hon grät men då ska hon skratta Då ska hon dansa på lätta ben med en annan i månens sken