Ett sus från ödemarkens tystnad evigt kväda, I ödslighetens ändlösa plåga ock vemod.
En låga i ängsligheten evigt brinna.
Där skogsmarans ändlösa vandrig evigt bestå.
för att evigt existera bland skogens fördolda mystik.
Статистика страницы на pesni.guru ▼
Просмотров сегодня: 2