Där brinner jag förutan glöd Där växer jag mig stark Brynjan min får motstå slag å aldrig tar jag mark Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män Heder till vårt kära folk där eldar brinner än
Han la sig sakta ner så tung med gråten i sin hals Han tycktes höra röst i rum, men där fanns ingen alls Han fyllde kroppen sin med mjöd, hans ögon sjönk ihop För att återfödas i en dröm till hjältars glädjerop
Där brinner jag förutan glöd Där växer jag mig stark Brynjan min får motstå slag å aldrig tar jag mark Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män Heder till vårt kära folk där eldar brinner än
I stilla mörker väntar han, där månen kastar sken I ensamhet han lider ont å hjärtat känns som sten Från händer rinner blodet tjock, han faller tungt ihop Blommor föds och blommor dör, hör hjältars sorgerop
Där brinner han förutan glöd Där växer han sig stark Brynjan hans får motstå slag å aldrig tar han mark Kärlek till hans fosterland ger kraft och mod till män Heder till vårt kära folk där eldar brinner än
Hans sorger funnit frid i jord, en hjältes grav han skänks En sista sång bär vinden bort, i regn en viskning dränks En resa lång jag ändat nu, min kropp den sjönk ihop Livet gav och livet tog hör hjältars sorgerop
Där brinner jag förutan glöd Där växer jag mig stark Brynjan min får motstå slag å aldrig tar jag mark Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män Heder till vårt kära folk där eldar brinner än
Där brinner jag förutan glöd Där växer jag mig stark Brynjan min får motstå slag å aldrig tar jag mark Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män Heder till vårt kära folk där eldar brinner än