De säger tiderna var bättre förr jag känner ingen annan tid än vår Jag tror det finns en tid för stillhet i svala rum dit larmen inte når Men jag såg det i din blick hur du gav upp till slut Hur du ställde ner ditt glas och sökte dörren ut Nej vi nådde aldrig platsen och det rummet mellan missmod och euforia
Trots alla krig och kompromisser vi förändras mycket mindre än vi vill Jag krympte dig det stämmer precis så du fick plats i min pupill Och vi har blundat för att slippa se vart färden bär Inte till paradis och inte till fördärv Nej vi är nånstans där emellen vi är nånstans mellan missmod och euforia
Vi har slösat bort vår glädje och vår energi På att uppfylla en barnslig gammal fantasi Och när jag vänder mig och ser tillbaks så är det vi i missmod och euforia