jag släpper ner bördan för att närmare granska oket kanska snopet har jag nu det bekanta ropet: ”allt är bara ett spel” och jag den olyckliga medspelaren vars hiphotexter egentligen är kryptiska meddelanden låser min dörr och sitter och skriver svarta gardiner för mina fönster ni kommer aldrig förstå mina mönster går med mikrofonen i hölster och min besmyckade ask med pennor i jag lyckades aldrig vänjas vid en krystad och fattig energi jag stänger av ZTV och lyssnar på Public Enemy alla översittare – var gång jag får chansen trampar jag såna på svansen kungen var tvungen att ge er en känga var det är klart jag förstår ni vill stänga av men det är inte bara du nej ni är flera som vill se den undertecknade abdikera och kritiserar ni trodde ni gav mej nåt att bita i men se mej nu skita i vad ni plitar i ert skitfanzine jag bara laddar kanonen klart och fyrar på såna personer bara spyr jag på nej dedär är inte tinitus – det är radioversionen av min nya låt (piiiiiiip)
inget solsken till folk som fäller krokben för dom som stapplar förgäves men djärvt så pappa förtärde inferno era fähundar ni bär skuld till att allt dom var värdefullt nu har glappat isär till fördärv så pappa förtärde inferno men ingen kan rätta till det som jag jag gav dej en handfull piller och sa tappa dehär i din termos å pappa förtärde inferno etevleh tå raf – pappa förtärde inferno
dom jag snärjer i mina garner tar sej sällan loss och tro inte att du förstår mej – det är oceaner mellan oss ge dej ut på djupt vatten och bryt din mast ångra att du styrt i hast äh skitsamma bara sitt och skryt ni fast Kung Henry är iced out för min ytterdörr har frusit fast vafan tror ni? Ni ville bli rika som troll trots att skillsen är lika med noll men jag ska bryta ner dom drömmarna jag synar er i sömmarna alla tecken fanns på en såkallad dekadans men gör ni vad ni behagar – allt som beskriver en sådan era men när den nya tiden dagas då kommer livet bli svårt att leva dehär är till dom som klagar på att jag skriver för komplicerat i dessa domedagar är det en jävla tur att subjektet är i nominala sfären som endast få män kunde nå medan i fenomenalsfären bor pronomen nummer två ”varför all denna metafysik – varför vill du aldrig battla?” jävla pucko det är ju det jag gör men du är för dum för att fatta
inget solsken…
”pappa förtärde inferno” – det var jag som i ilska sa det fråga mej inte om vad det betyder – det är inte säkert du gillar svaret jag är den lilla vagel som irriterar ditt öga – så illa var det du är inte kvitt mej än men du skulle gärna villa va det du svär nu och stönar – vad hjälper det? tyvärr du förödar dej själv med det och det lär ju ha snöat i helvetet om du nånsin fick kontrakt nu står du där och vill plugga i din mickkontakt bara för att skrika om att du skjuter ”pang!” men jag säger som Sune Mangs: ”släpp sladden!” är det dags för reträtt grabben? är det mer än du tål så säg? hela musikbranschen ger nu ifrån sej ett hiskligt vrål ”åhnej!” jag skriver stödord till mina texter med en Belton på deras wall of fame alla antastade individer har nu kastat sej in i striden men det är bara att ge opp – jag varnade dock men ni jagade toppen – nu kommer den osunda vägen ner ja nu ska ni bara blunda och lära er slut era ögon – börja på hundra – räkna ner och när ni kommer till noll kommer ni inte kunna räkna mer