sneglar efter blå ljus medans jag gör läxor med min lilla son han e så otrolig duktig, han räknar jag ger råd men kan fan inte förstå, hur något kan trycka på så hårt inifrån jag vågar knappt känna för jag blir ett öppet sår för kärleken jag ger och kärleken jag får är omöjlig att hantera när jag ändå kommer ryckas härifrån för det måste va ett faktum för när jag tittar ut på gårn e det fucking civila blåvita bilar vafan e ett hån sitter med grabbens läxor, har väl för fan inte gjort ett rån eller är det för att jag inte vikt mig efter alla dessa år dom är så snuskigt jävla förblindade dom ser inte en pappa som kämpar med sin son men jag kanske kan förstå dom för hatet som bemöter dom när dom ser i mina ögon e inte svårt att förstå att trettio år stått fucking stilla och jag fortfarande är demon
[Vers 1 Maskinisten] kärleken trycks åt sidan såret går ihop för nu börjar hatet flöda, och hotet det blir stort fokuseras emot du som sket i varje förort barnen glömdes bort för att du skulle sko dig stort från sverarikets grunder din fitta bryt ihop för fan jag klarar fucking inte av att se dig din orena maktmissbrukande jävla idiot måste hitta fokus o lita sans så kanske denna smärta, börjar släppa runt mitt hjärta om du inte vet mannen kom ska jag berätta nästan alltid ensam djupt ner i en tunnel nånstans i norsborgs eller hallundas djungel fy fan det e sjukt, jag minns det som igår tiden har stått stilla i fucking trettio år blir livrädd när jag ser på min son tänk om han skulle känna en bråkdel av en förortsdemon
[Refräng Lil Star] tänker på vilsna själar som gått och kommer gå i graven slutna ögon som inte hann eller kommer kunna se valen kraschade diskar som arkiveras komprimeras, av staten de e bara fulla av glömda drömmar sjuka minnen men kraschar av haten
[Vers 2 Maskinisten] hur fan kan en vuxen lägga bördan på en liten människas känslor och låta han förstå att hur mycket han än kryper klättrar eller försöker ställa sig upp och gå kommer han att fortsätta va ensam i en söderortsdepå en slutstation för lilla killen som nu vänder och att det bara brinner på grund av allt skit som händer killen byter skepnad, inombords blir svart berikad av hatet som kommer till hans makt han e inte längre ensam, han e bara utanför helt paranoid sitter och lyssnar vid sin dörr tvungen att byta skepnad så många gånger i hans liv det känns som han ser allt från andras perspektiv förortsromantik utan ett skit har glidit s-klass merca utan att känna sig rik han klarar lika bra av att inte ha nånting som att jobba som ett svin o förvandlas till maskin, maskinisten
[Refräng Lil Star]
[Vers 3 Maskinisten] men nu när maskinen börjar styras av maskinisten har skyldigheter mot sin son så han förstår att det finns kärlek, och han kan ställa sig upp o gå det finns fler vägar att gå än ett fucking bankrån det e svårt att förstå om ni sätter oss i knipan vi kommer köra hårt o då vi löper hela linan när det kommer till kritan att ni har svinat som ni har svinat ni tvingar oss att plocka upp 9:an och löpa hela linan, beredda på tian bär huvudet högt ända in