Först när regnen kom och högervinden ven Tog jag ett tåg från Stockholm vida världen via Flen
Med den vanligaste av planer och inget nytt att komma med Och det fanns inget att egentligen fly från bara inget mer att ge
Först när regnet kom förstod jag något var fel Det var en stilla skakning under gatorna, långt ner
Det var den vanligaste förvarning varken mindre eller mer och det fanns inget att egentligen fly från det fanns ingen tid att be
Och en vidöppen väg rullar ut framför oss i en ödelagd stad där ateister bär kors jag säger till dig det var tur att du kom jag har skyhöga krav och det här är lagom men det är inget för mig
Först när våren kom med solidaritet längtar jag hem till Stockholm förstod jag vidden av mitt svek Och med den lamaste av ursäkter varken samtal eller brev
Så fanns det inget att egentligen säga det bara blev som det blev
Och en vidöppen väg rullas ut framför oss från en ödelagd stad där ateister bär kors Jag säger till dig det var tur att du kom jag har skyhöga krav och det här är lagom men det är inget för mig
Det blev en ensam lång väg hem Det blev en ensam lång väg hem Det blev en ensam lång väg hem
Det blev en ensam lång väg hem Det blev en ensam lång väg hem