som om det liv som du rest på avstånd äckel och sten som om det du kastar ner kommer göra dig till annat än stoft som om kompasser i spinn och slumpen du tämjt till din som om dom broar du bränt hade tagit dig nån annanstans
Men jorden fortsätter driva i rymden och det är lika långt till stjärnorna här på Hisingen som på nedre Manhattan
om du hör mig om du minns om du lever om du finns så säg mig har allt verkligen sagts
som om dom nätter som sänkts och dagar inviter som bränts som om dom flaskor du tömt hade dränkt dig på nåt annat sätt som om dom lik som bestigits kyssar och grader du vridit som om dom du klivit på gav dig en bättre vy över dig själv
Men jorden fortsätter driva i rymden och det är lika långt till stjärnorna här på Hisingen som på nedre Manhattan
om du hör mig om du minns om du lever om du finns så säg mig har allt verkligen sagts
men sen ett annat rum sen en annan natt du vet ju allting kommer ikapp och här på Hisingen så blinkar åtminstone lysrören