Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet Du lever för stunden, precis som jag Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar men lyckan i grunden, precis som jag Vi är som personifierade Nittiotal i ett virrvarr av chanser och val Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer Jag lever för kicken, precis som du Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen Jag har frihet i blicken, precis som du Här står livet i farstun, så nära inpå men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, det där som stör Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör och jag ser hur du tänker på nåt hur du längtar dig bort som en fågel i bur En obehaglig distans en konstig känsla nånstans Det känns tomt - eller hur?
Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår när du somnar om natten, precis som jag utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset Du lever för skratten, precis som jag Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas Vi proppar i oss och vi vaknar som as * Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor Dom hjälper mot ledan, precis som du Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar och längtar till fredan, precis som du Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt? Kan du känna hur det gnager i natt? Det kallas tvivel... Här står livet i farstun, så nära inpå men det är nåt som gnager ändå Det kallas tvivel...
Lars Winnerbäck - Doubt You are free and take everything for granted You can laugh at life You live for the moment just like me It is noodles and borrowed money You have gray aftereffects With happiness in the foundation Just like me
We are like personified nineties In a jumble of chances and choices Lacking routines, plenty of bad habits Plenty of corny schemes I live for the kick Just like you I grow uninspired and sad from the demands and the stress I have freedom in my eyes Just like you
Here’s life standing in the hallway so close up to But there’s something that gnaws anyway
It’s called doubt, that which disturbs It’s called a lump in the stomach and a strange mood I see how you’re thinking about something How you wish yourself away Like a bird in a cage An uncomfortable distance A strange feeling somewhere It feels empty, right?
Like an itching, stinging chafe Is this emptiness which remains When you fall asleep at night Just like me Without meaning, on the hunt for intoxication through the throbbing and noise You live for the laughter just like me We are like flies in the butter at someone else’s party We stuff ourselves so we’ll wake as carcasses Here lays anxiety and stuff in heaps I treat myself records They help against the boredom just like you I have time I have days off where I sit and complain And longs for Friday Just like you
Can you hear how it sounds in your lost laughter Can you feel how it gnaws tonight
It’s called doubt..
Here’s life in the hallway so close up to But there’s something gnawing anyway.