Ur sorg och förtvivlan växte glädje, lust och liv fram, och ur smärtan kom behagen hand i hand. I diset av dimman tändes sakta glädjestrimman, som ett gryningsljus kom du, som ny och grann.
Chorus; Livets rikedom är du, min vän, du får mig i blom på nytt igen. Ur tillvarons dalar, in i glädjens gyll'ne salar, tog du mig en sommardag, som hösten minns. Så nu blommar jag för att du finns.
I ömhetens passioner öppnar sig en sjunde himmel, dit jag nu vill bära dig sе att du vet. Och avstånd från glömskan viskar nu min ljuva önskan; Jag vill leva nära dig i evighet.
Chorus; Livets rikedom är du, min vän, du får mig i blom på nytt igen. Ur tillvarons dalar, in i glädjens gyll'ne salar, tog du mig en sommardag, som hösten minns. Så nu blommar jag för att du finns.