Det känns nu på morgonen när ljuset inte vaknat än och jag vänder ut och in på sommaren, blir aldrig sams med den
Vi skulle nog ha hamnat här ändå för lusten är svår att ändra på jag väntar ut dig i tystnaden för att det är lättast så
Du är för stolt, eller hur? jag är för feg för att dra mig ur vi tittar bort åt varsitt håll och tänker samma sak det känns ännu sämre nu
Var och en går hem till sig och fast jag inte saknar dig så känns det som att världen skulle rasa om du glömde mig
Ja var och en går hem till sig och jag skäms för att jag låter dig men jag ska aldrig vara mot någon annan som du är mot mig jag ska aldrig vara mot någon annan som du är mot mig
It feels even worse
I feel it now in the morning when the light hasn't awakened yet and I turn summer in and out, I'll never get along with it
We would've come here eventually because desire is hard to change I wait for you in the silence because it's the easiest way
You're too proud, right? I'm too faint-hearted to pull out we look in different directions and think the same things it feels even worse now
Each go to their own home and even though I don't miss you it feels like my world is about to crumble if you'd forget about me
Yes each go to their own home and I feel ashamed because I let you go but I'll never treat anybody else the way you're treating me I'll never treat anybody else the way you're treating me