Anna: Du behöver inte skydda mig! Jag är inte rädd Snälla, stanna! Gå inte! Stäng inte din dörr Du behöver inte fly igen som förr För nu, för första gången nånsin Tror jag att jag förstår Och nu för första gången nånsin Tillsammans tror jag att det ska gå Vi kan väl hjälpa varandra? Du ska inte vara rädd För nu, för första gången nånsin Finns jag för dig beredd
Elsa: Anna, snälla gå hem Du har din man Gå och njut av solen och öppna portarna Anna: Ja, men... Elsa: Jag vet, du vill väl Men jag har min magi Visst, jag är ensam men jag är också fri Så håll dig borta, undvik tragedi
Anna: Det är nog försent Elsa: Vad menar du försent? Anna: Det verkar som du inte vet Elsa: Vad är det jag inte vet? Anna: Allt är täckt av djup, djup, djup, djup snö... Elsa: Va? Anna: Du råkade liksom skapa en evig vinter, överallt Elsa: Överallt? Anna: Det gör inget! Du kan väl bara värma upp allt? Elsa: Nej! Ja... jag tror inte... att jag kan det! Anna: Jo, det kan du! Jag vet att du kan!
Anna: För nu, för första gången nånsin Elsa: Så dum jag var! Blir aldrig fri! Anna: Tillsammans blir det bra Elsa: Från den storm som rasar innerst i Anna: Och för första gången nånsin Elsa: Förlorat och förstört Anna: Kuvar vi stormen, du och jag! Elsa: Anna, tror du inte jag försökt? Anna: Lugn bara, låt kärleken stråla in Elsa: Det är allt jag begär! Du är inte trygg här Anna: Låt oss lämna dessa trakter Vi kan trotsa vädrets makter Och allting ska bli bra igen! Elsa: Låt mig va!