I skydd av nattens mörker där färdas nu en man Slöjorna de döljer de vägar som han kan Han vandra nu där ensam på skogens långa stig Iväg från allt det hemska iväg från alla krig
Ref. Hatets låga tändes från dvalan den väckt Hoppets låga brunnit ut nu ondska landet täckt Du som föder ondska och färgar himlen röd Lär dig dela med dig av ditt levnadsbröd
De som alltid sargar och förstör livets hav Ni hatar mer än älskar ni följer mörkrets krav Nu bannas goda tankar nu framtiden är vag En liten strimma utav hopp skall skåda morgondag
Ref.
På sin vandring genom landet fri från hat och död Minnena berättar bra om tiden då livet sjöd Nu sveken tagit hjärta hårt i denna dag Men själen kan ej bräckas fast elden är för svag