Stungen av vanvettets hand Stålet förlöser min själ Världen flimrar förbi Ett frö är sått av mitt blod Ett kallt regn faller Över smärtans isande rymd Vem vet hur väven ska bli Nu väntar mig fädernas hall
Buren av varsamma händer Mitt syfte nu uppfyllt och klart Mina bojor nu brustna Blott död är början till liv En viskning i vinden Färdas mot okända djup Vinner sin makt Ske det som nu måste ske
Likt balders död Vi mist vår väg Hör blodets röst Bära oss till stjärnorna