Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land, du krona bland Svearikes länder! Och komme jag än mitt I det förlovade land, Skall Värmland jag ändock återvänder. Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö. Om en gång ifrån Värmland du tager dig en mö, så vet jag att aldrig du dig ångrar.
I Värmeland är lustigt att leva och att bo. Det landet jag prisar så gärna. Där klappar det hjärtan med heder och med tro så fasta som bergenas kärna. Och var och en svensk uti Svea rikes land, som kommer att gästa vid Klarälvens strand, han finner blott bröder och systrar.
I Värmeland -ja, där vill jag bygga och bo, med enklaste lycka förnöjder. Dess dalar och skog ge mig tystnadens ro, och luften är frisk på dess höjder. Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång - vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden.