Första versen: Jag har gjort mitt bästa för att va en optimist receptet för en lösning smakar sämre med en kompromiss får ett test och leva men ingen vill gå fri ta chansen låt en minnesbeta ge mig min giljotin fokuserad som fan så fumlar jag ändå ni vill inte bestiga bergen då blir kullarna för små vaken många nätter grubbla på mitt skivkontrakt i mitten av en röra när jag rullat upp med weed och hasch brinnande penna glöd i blicken slug och målmedveten nu nämner jag inga namn men nån har skjutit fågel fenix ett skådespel av vänner inget annat åter skildras är stenen för tung är det bäst du låter den ligga nån dag i tiden kommer allt vända med vinden man kämpar för brons och för guld men det är ingen här som vill kämpa för silver hämta andan kom hit och samla ditt mod styr du i orkestern eller sitter du tyst på andra fiol Refräng: Faller jag faller jag inte mycket att göra åt min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa faller jag faller jag inte mycket att göra åt för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa. Vers 2: Släpp era pennor tiden är slut för många lösa ändar i samma säck har nu gjort att det blivit en knut när livet är slut plockar du taggar ur såren och frågar dig själv varför blåser min flagga på månen står där i lappade byxor och lagade skor en av dom här regninga dagarna kommer jag ha fått nog och kom hit för skörden planterar en värld av ett frö en maskros vid kanten av motorvägen som vägrar att dö gödde min kära demon så släppte jag ut den fast jag vet att kaptenen ska följa med skeppet ner till djupet slut slut sluta va tills sluten är och skjuter vilt så får en en önskan går sen för långt och önskar tusen till så lyssna till gatan och skåda när tysta män gapar där är jag den enda som hittat vägen till krysset på kartan jag dör och lämnar ett block fyllt av mina fria sånger satte kniven i min rygg såg på när du fick vrida om den. Refräng: Faller jag faller jag inte mycket att göra åt min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa faller jag faller jag inte mycket att göra åt för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa. Vers 3: Mitt bokslut börjar med att höja med är förföljd av med nöjda leende fördömmer dom jag lever med vill sova bort mina drömmar vaknar och somnar tar dagen som kommer som dagen är kommen (vardagsångest!) det är okej att vara här men inte leva vi faller och landar i gravar grävda utav silverskedar du tror nog mitt fat är inget jag släpper ifrån mig hungrig till och med den dag jag sitter där mätt och belåten den här pyramiden är byggd av mig och bara mig vi brukade va vänner nu när vi möts säger vi bara hej mitt engagemang som vandrade fram med heder samma mannar kommer nu att skilja agnarna från vetet lär mig svaren slutar kolla på frågorna mitt i stormens öga där jag gjuter olja på vågorna så glöm allt för kung är min riktiga titel drar ett streck över allt sätter punkt i sista kapitlet. Refräng: Faller jag faller jag inte mycket att göra åt min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa faller jag faller jag int