VERSE I Minns ej, men va det du som sa ”Alla är dårar utom du och jag Vi får inte stanna här, vi måste ge oss av”? ”Vi snor en bil, åker söderut, om vi stannar här, ja, då är vi slut” Jag stammade, och sa ”Är det rätt beslut?”
PRE-CHORUS Ja, du målade allt i svart och vitt Och jag blev rädd, och du blev den jag aldrig fick
CHORUS Du va den som jag har saknat, ett skolfoto från Husby -87 Du va den som jag har saknat, en kort romans från en tid som suddats ut Du va den som jag saknat
VERSE II Hösten -88 var vi där igen, våfflat hår och din blus så spänd Tänk o bara få knäppa upp den Du sa ”Köpenhamn har en annan puls, där kan man leva utan skuld Ja, där får man göra som man vill” Och du tog mina händer över din kropp och du sa att vi skulle uppleva allt Bara ”Kom och följ med, vi sticker från stan, vi kommer aldrig mer tillbaks”
CHORUS Du va den som jag har saknat, ett skolfoto från Husby -87 Du va den som jag har saknat, en kort romans från en tid som suddats ut Du va den som jag saknat
CHORUS Du va den som jag har saknat, ett skolfoto från Husby -87 Ja, du va den som jag har saknat, en kort romans från en tid som suddats ut
Och du tog mina händer över din kropp och du sa att vi skulle uppleva allt Bara ”Kom och följ med, vi sticker från stan, vi kommer aldrig mer tillbaks” Du var den jag saknat
OUTRO Jag såg dig igen på Centralstation, med en ICA-kasse och en cigg i mun Jag tog mina barn och gick därifrån.