Vers 1: (Petter) Jag ser nu fullt med as, fullt med knas, stadsliv alltid fullt med fart. Cash som spinns talar om vad som finns Skakig terräng, jag står stadigt med Timbs i ett hav av allt, blåser varmt och kallt Och där jag bor blir du en skum gestalt. Det är tidens gång, Livets sång Bland trafik och massiv betong jag glider smidigt som en sån ingen kastar blickar på Försöker sikta på, lägga ner kicka på Håller huvudet högt, hoppas ingen ser rött, Kan inte somna, får aldrig bli trött. Och alla fyller nån kvot, vissa förgyller sitt mod Bättrar på både stil och metod Men ingenting, varken plats eller rum Här platsar bara en sort, resten hamnar i slum
Ref: Petter [Timbuktu] Vi tävlar och fifflar, vill tjäna en siffra Inga stadiga dagar, [vi gnäller och klagar] Hoppas på bättre, nånting som vi jagar [Jag vänder och vrider, jag ser och jag tittar] [Tänker på beatet vad mer kan jag hitta] [Hör och jag lyssnar] på hela baletten [För loppet, det verkar bli rena stafetten]
Vers 2: (Timbuktu) Jag ser det på nära håll, jag känner mig ändå långt ifrån Sitter och skriver sånger om Felen jag vill rätta med mig själv och världen Kampen mot klockan, min eld i själen För tiden talar om för oss alla, vart vi kommer å hamna Babels torn har redan ramlat Vi håller huvudet och fortsätter trampa Hör ni ljudet vi är vid porten och bankar
(Petter) Vi jagar livets sötma, Här finns allt, paradis och lättja Drömma om att klättra, karriär Hålla toppen som etta och sen stanna där Tidens Tempo, man hinner knappt Pengar brinner snabbt, alla spinner svart Guld grävs, en skuld som krävs En beef eskalerar på lite bull som jäst
Ref
Vers 3: (Timbuktu) Dagar går, veckor månader år Men testosteronstinna konungar står Folk går som får i lånade spår Mår så svårt, lever i comatos Med inbyggda skygglappar Tränade att slå på trycknappar Lever med medellön och ryggklappar Fäst blicken på något onåbart Som hårdmarknadsförs av konglomerat Finn lyckan i en stor grå stad Gör inget onormalt, dröm om sol och bad Kronor kan tjänas eller stjälas Vi tränar och tävlar, ena skräniga jävlar Och vi slutar aldrig kuta här i ekorrhjulet Och jag slutar aldrig supa där mot veckoslutet Kan bara leva i nuet och försöka bryta mig ut För skiten under ytan är djup