Ranarim - Julakillevisan | Текст песни

• Тексты песен
• Ranarim
• Julakillevisan

En julenatt för länge sen
En vandrings man gick långsamt fram
På enslig stig i mörken skog
Ej någon kände mannens namn

Det var en munk från fjärran trakt
Som sökte mat och vila få
Han gickte trött i helig natt
Böjt av ålder tung och grå

Så kom han fram till byn till slut
Men strålade av denna ljus
Man ***
Var dörren stangd i alla hus

Han tyckte om ett stycke bröd
Men ingen hörde på hans bön
En fattig munk i hunger snöd
Så ensam gick i djupa snön.

Så fick han gå i julenatt
Återtill den mörka skog
Av törst och hunger sjönk han ner
Och sömnade in och stilla dog

****

På morgonen man honom fann
Vid sida lansen bäck nu rann
Ur marken sprang en källa klar
Där munkens sista vila var.

På vattnet var av sällsam slag
Gå bot åt varje sjuk och svag
Och på dess pörte på vitaste sand
Låg alltid mynt från mången hand

En julenatt för länge sen
En vandrings man gick långsamt fram
På enslig stig i mörken skog
Ej någon kände mannens namn


Ranarim еще тексты