Mitt inre monster har jag närt och fött Med hunger, törst och kniv För mänskoblod och mänskokött Tog jag mina systrars liv Jag åt och drack I vilda drag Från byltet I min famn Ty jag är en antropofab Och lennart är mitt namn
Lennart Kannibal Lennart Kannibal
Jag grät när jag plötsligt förstod Vad jag faktiskt hade gjort Men slickade min systers blod Från eggen lika fort Må hända är min metabolism Av särsklit udda mått Men jag har fastnat för kannibalism Och älskar köttet rått
En blodets best, en nattlig vard I'månens bleka sken Med lust och iver gnager jag På vita människoben
Lennart Kannibal Lennart Kannibal
Lennart Kannibal Lennart Kannibal Lennart Kannibal Lennart Kannibal