Jungfrun hon skulle åt stugan gå Linden darrar i lunden Så tog hon den vägen åt skogen blå Ty hon var vid älskogen bunden Och när som hon kom till skogen blå Linden darrar i lunden Där mötte henne en ulv så grå Ty hon var vid älskogen bunden Kära ulver du bit inte mig Dig vill jag giva min silversärk Silversärk jag passar ej på Ditt unga liv och blod måst gå Jungfrun hon steg sig så högt i ek Linden darrar i lunden Och ulven han gick ner på backen ach skrek Ty hon var vid älskogen bunden Ulven han grafte den ek till rot Linden darrar i lunden Jungfrun gav upp ett så hiskeligt rop Ty hon var vid älskogen bunden Kära ulver du bit inte mig Dig vill jag giva min gludkrona Gludkrona jag passar ej på Ditt unga liv och blod måst gå Och ungersven han sadlar sin gångare grå Linden darrar i lunden Han red litet fortare än fågeln flög Ty hon var vid älskogen bunden Och när som han kom till platsen fram Linden darrar i lunden Så fann han ej mer än en blodiger arm Ty hon var vid älskogen bunden Kära ulver du bit inte mig Dig vill jag giva min silversärk Silversärk jag passar ej på Ditt unga liv och blod måst gå Linden darrar i lunden... Ty hon var vid älskogen bunden... Kära ulver du bit inte mig Dig vill jag giva min silversärk Silversärk jag passar ej på Ditt unga liv och blod måst gå Gud trösta Gud bättra mig ungersven Linden darrar i lunden Min jungfrun är borta min häst är förränd Ty hon var vid älskogen bunden