Konkret destruktivitet alstrad ur abstrakt negativitet, en simpel men samtidigt transcendental väg för att öppna dina ögon och blända dem. En oförstådd namnlös essens; de heliga smärtorna – från ett nålstick till våldtäkt, från nervositet till ångest. Ord förförda, förvridna, förtärda och slutligen förbannade; ett helvete för dina öron, en skärseld för din själ, ett paradis för din ande; men vilje- och hjärtlöst blir de inget annat än kosmiska processer, en överlevnadssträvan för ovetande fanatiskt hjärndöda barn. Be för dem, prisa deras smärtor och låt Gud den store i sitt giftermål mellan liv och död befria deras andar. Ty livet är begränsat och köttet är svagt; men ändå klär sig Han, den ende, i mitt… nej, Guds kött,som om det var Hans egna blodfyllda aftonklänning. Väl gömd i mitt kött så smittar han mitt sinne och min själ. Han styr mig, jag är Hans egna marionettdocka, för att smitta, förpesta och avsky de själar som omgiver mig, de livsfyllda hororna. Jag är Gud, att förneka sanningen vore idiotiskt, hur öronbedövande den än må vara; men om man ser faktumet ur ett flammans perspektiv kan man istället fråga sig; om jag brinner - brinner då Gud?