Jag vaknar förskräckt Ur dunkla drömmars makt Förblindad av det mörker Som mig ur min fattning bragt Blott alltför hastigt sanning I allra högsta grad Mig bringar andlös fasa: Jag är levande begravd
Utan möjlighet att fly Kistans slutna sfär Kväljes jag av fuktig jord I sanning dömd jag är
Ty vem kan höra mina skrik En dödens serenad.... Den stumma jorden döljer mig Levande begravd
....Jag känner slutet nalkas Med långa tysta kliv I ensamhet och tomhet Försmäktar jag - alltjämt vid liv Mina fingrar blöder Kistans lock är sönderklöst Jag önskar blott av döden Från min fasa bli förlöst....
Ty varje frihetstanke Är skoningslöst futil I gravens mörker dväljes jag I Dödens domicil
För evig tid min ande Gravens fjättrar bär För alltid fast i dödens kval Levande begravd jag är