Jag vandrar en väg, bland mylla och snår
Mitt i naturens sköte
I mörkrets näste, hon står och ser på
Och kallar på mig för ett möte
Jag vänder mig om och går dit in
En obskyr uppenbarelse
Hon suktar efter själen min
En diabolisk förförelse
Ur mörkret hon kommer
Tar min själ
Sakta förtvina i hennes famn
Ingen ska någonsin finna mig
I en glänta i skogen
Hon kan komma uppenbara sig
Och kalla på dig för ett möte
Trollbinda dig och för dig bort
Ur mörkret hon kommer
Tar din själ
Sakta förtvina i hennes famn
Ingen ska någonsin finna dig
Skogen еще тексты
Оценка текста
Статистика страницы на pesni.guru ▼
Просмотров сегодня: 1