Vanära livets ande, stöpt i vanmak och avsmak Ständigt hindrad och förnekad, föralltid en skam Förkastad och frånstötande, inte längre människa Dessa tjugo år av skakandes dessa mentala galler
Hänn förändringen med åren innerligt växa Frodas likt en dödlig, gallopperande cancer Jag ger nu vika för denna psykiska spetälska Låter verklighetens dunkel skörda min kropp
Detta är det så kallade liv man är dömd till Lev det till fullo i dess stinkande, kvalmiga avgrund Varje ny bekantskap är en potentiell fiende Människan, ett flockdjur, fjättrad av förnekan inför insikt
Allt jag en gång har värdesatt och hållit kärt Har dränerat mig, utnyttjat mig, använt mig väl Jag är en marionett i ett mardrömslikt skådespel Det som föreföll som god vilja, var en illvilja