Jag står vid fönstret i ett hus vid havet Jag såg henne komma genom trädgården där Jag tror inte hon visste att jag såg eller hörde men jag såg Och jag hörde hur hon sjöng tyst för sig själv
Kärlek är för dom, dom som har tur Kärlek är för dom, dom som har tur Kärlek är för dom, kärlek är för dom, kärlek är för dom
Jag körde neråt mot den gyllene staden Frågade flickorna som stod längs vägen De bara stirrade ned i marken och sa min herre ni, Ni vet ingenting, ni vet ingenting
Kärlek är för dom, dom som har tur Kärlek är för dom, dom som har tur Kärlek är för dom, kärlek är för dom, kärlek är för dom
I kvarteren bakom stationen Jag frågade poeterna som satt där på rad De bara glodde kaninögda rakt fram Till slut, till slut sa de, va kan vi om sånt?
Kärlek är för dom, dom som har tur Kärlek är för dom, dom som har tur Kärlek är för dom, kärlek är för dom, va kan vi om sånt?
Kärlek är för dom Kärlek är för dom Kärlek är för dom