Så hörde vi berättas om då och länge sen Om leverne å liv uti Svea rikes hägn Hur alla trakters grönskan gav liv och rikedom Hur folket som där levde var folk som stod i blom
Så släckes ljusen uti hus och hem Nu växer äng och lid igen Nu tystnar släggorna i smedjorna och alla kvarnhjul går i stå Nu slutar hjulen snurra Nu slocknar eldens låga Nu falnar hela bygden bort
Sen hördes röster ropa om framsteg, väg och vinst Det lilla måste vika då tro på framsteg finns Försökte så ett fåtal med stolthet leva kvar Men marken gav ej nog, kanske rovdrift efter skog?
Så reser vi längs vägen som leder ingen stans Ser byggd och trakt förfalla så vettlöst utan sans "Att landet skulle leva" så sades högt och stort Vad skådar då mitt öga här är både öde och tomt