Vanhelga - Levande Begravd I Påtvingad Fångenskap (8mmcl) | Текст песни

• Тексты песен
• Vanhelga
• Levande Begravd I Påtvingad Fångenskap (8mmcl)

Jag har varit här förr
men ingenting är sig likt
samma dag fast om igen,
fångad i inkarvad melankoli -
En evig väntan
som spelas upp på nytt
samma veva, samma skit
nedärvd misär, inövad tristess

Jag orkar inte ens försöka spy -
uppslukad av allt omkring mig
Vad jag än försöker ge mig på,
kan jag bara hata dig...
Så som jag hatar mig själv!
Jag skördar kraft
för att ens orka ta mig vidare
Mina sinnen måste skärpas
Mina framtidsutsikter har bleknat
men det ser alltid mörkt ut med slutna ögon

Skärpta sinnen -
vad är det jag hör?
Ängslans änglar, deras stämma
Ger bort min själ som present
några droppar blod, sedan blir allt bra igen
medan de griper tag om min axel
Äntligen! Innerligt trött på min väntan
- för mig långt härifrån!
Bort från sorg och evig skam
till vår nya värld
till vår undergång
är jag äntligen glömd nu?

[English translation:]

[Buried Alive In Forced Captivity (8mmcl)]

I’ve been here before
But nothing is the same it was
The same day again
Stuck in carved melancholi-
An everlasting wait
That is played over and over
The same grinding, the same shit
Inherited misery, rehearsed boredom

I don’t even have the energy to try to puke
Engulfed by everything around me
Whatever I try to do
I can just hate you…
Like I hate myself!
I harvest power
To take myself further
My mind must be sharpened
My look at the future has become bleak
But it always look dark with shut eyes

Bright minds
What do I hear?
The angels of anxiety, their voice
Give away my soul as a present
Some drops of blood, then everything is fine again
While they grasp my shoulder
Finally! I’ve become tired of waiting
-Lead me far away from here!
Away from sorrow and eternal shame
To our new world
To our Armageddon
Am I finally forgotten now?

Vanhelga еще тексты