Regnet faller sakta ned Här sitter jag ensam och funderar Över livet och dess mening Känslorna stormar och skakar Likt ett höstträd i oktober
Det enda jag kan göra är att acceptera Att jag är fången här I denna sorgliga existens Glädjen och lugnet fyller min sårade kropp Men det är bara tillfäligt
[English translation:]
[Sorrow]
The rain slowly falls I sit here alone wondering About life and it’s meaning The feelings storm and shiver Like an autumn tree in October
The only thing I can do is accepting That I’m a prisoner here In this sorrowful existence The happiness and the calm fill my wounded body But it’s only temporarily