Här i vårens och naturens sköte Dit jeg flytt från stadens kvalm och tvång Här jeg stämt med dig, min lyra, möte Här du åter klinga må, min sång! Flora blomsterprydda spiran sträcker Över bladlös skog och naken mark Strax, ved liv hon med sin trollstav väcker Vad för vandling i den vida park
Slipper mysa på den mattan gröna Där nyss drivan fält sin sista tår Trådens kronor, svällande och sköna Slå för vårvind ut sitt fagra hår Blåögd källa ned i dalen leker Mellan blomstren i sin bögtidsdräkt Böljan solbeglänsta straden smeker Rörd av västanvindens ljumma fläkt
Och med nyväckt kärlek på sin tunga Hör jeg sångarfågeln, fri och nöjd Än från toppens späda kvistar sjunga Än sig svinga upp i himmelshöjd I er famn, som nyss mig öppnad blivit Jag och stämma vill mitt hjärtats lov För det sköna som naturen givit Bli en bard vid hennes rika hov!