I tidsbegynnelsens rofyllda vagga Det vördnadsvärdiga obrutna fjäll Av daggstänk sirad. Likt en brödraflagga Dansade grenverk över mossvuxen häll Sällhet strålade kring urbergets hjässa Fjärmer ekade dess evighetspsalm Välljudsvågor i den själfyllda mässa Vandlade styrka ur ångest och kvalm
Du har fostrat dalgångens nordansöner Du sände trollkraft till hjärtats vrå I offerflammans sken de skymningsböner Kringrände marken där ditt dömme stå Trollkungens andedrag i ditt inre, tunga Den skuggrika allmakt i segervand frid Ditt skal är hans hans harnesk när åskskyar ljunga Han suttit ditt högsäte i ändlös tid
Ett hörspel av hornblås nu varslar om faran När kristlig beträda din hedna helgedom En högtidlig kampsång från sångarskaran Som bardas för bergets beskyddande gnom
Du skrudad står i den huldrika dimma Med naken runhäll som konungastol I milda gryningens morgonstrimma Du, äldst av troner i fosterländsk nol