Jag finner bytet krossar hänsynslöst knäskålar äter lustfyllt utav lekamen, bryter ner ditt pyske helt efter eget tycke jag är en varg - hör ni hur jag ryter? med vansinnesvrål i min strid mot moralen se mig i ögonen, ser du döden? kan du se mig - den förklädde bödeln?
visst jag ser ditt öde för jag är visst en del av Satan i det sista så jag våldtar seder med ved på lågan går jag över gränser med jakten som kraftkälla så när folk ropar "nej snälla" kan de bara snällt vänta till de själva bektraktas som kriminella för regelverk är ju ändå rätt så föränderliga (javisst) Dansar sönder världen med Herren jag skrattar åt era böner och rådfrågar döden - Finns frälsningen och isåfall var Han svarar - Den som lever som du, har inte mycket kvar Men om livet är för att levas varför stanna kvar här i denna misär Var fan är nu alla som inte längre är kvar här?
Ja! Det sunda förnuftet har försvunnit Det har de inre rösterna förklarat så jävla grundligt hur tiden för denna brinnande värld redan runnit ut i sanden undergången stundar - vafan, var vi redan vunnit? men allt känns liksom fortfarande så jävla snurrigt för varje gång jag blundar ser jag bara hur allting försvinner bara i branden så jag bort kastar tändstickorna, det är dags att gå vidare men aldrig att jag ger upp men det är så tungt så varför inte överge detta av kött byggda fängelse förändra existensen med Vargen - som river, sliter och biter! för om eld bränner trä och trä bygger livet som ändå saknar mening så känns förvandlingen så jävla given tiden är kommen att lämna jordelivet