Blås i hornet nu för den jag en gång var och när tiden går, låt minnet av mig leva kvar Här tar allting slut en krigares farväl blås en sista gång för hålet i min själ
Jag har kämpat men hugg och slag har tvingat mig på knä ingenting kvar, så trött, lämna mig här eller ta mig vart ni vill
Blås i hornet nu vad bryr jag mig om det Att varje väg har slut är ingen hemlighet Utan ett ljus som följer känns nu natten alltför mörk och utan hopp känns allt så meningslöst Då hör jag en röst, någonstans i fjärran Och den ropar högt; glöm aldrig vem du är Minns den väg du gått då återvänder modet så var stark i natt glöm aldrig vem du är oh du kan kämpa än blås till strid i hornet ge inte upp förrän din själ är fri igen